fredag, december 31, 2010

Årskrönika ur ett annat perspektiv


Så får vi lägga detta år till handlingarna. Ett år fyllt av allehanda upplevelser.

Ett januari, med mycket svåra och tunga dagar. Begravning, elände, glädje och hopp. Minns inte så mycket från januari. Bara svarta dagar och nätter.
Dessutom djupsnö upp till arslet...

Ett februari, med två födelsedagsbarn. En vuxen kvinna och en ännu mer vuxen man. Jag vill inte skriva att broder P är gammal. Han blir så kinkig då...
Tyvärr gick unge Robin bort, alldeles för tidigt. Han hade ju just blivit vuxen...

Ett mars, med två födelsedagar och en begravning. En månad med ständiga kontraster. Jag såg solen i mars. Det skulle bli en vår det året igen...

Ett april, då livet börjar återgå i sina nygamla vanor. Att åka berg- och dalbana utan att du ens beställt biljett. Käftsmällar så fort jag sänkte garden. Det blir inte som förr, men det blir nog bra ändå...

Ett maj, "då körsbärsträden stod i blom, och svalan kvick och munter, just hit med våren kom". Det var också en månad med gravsättning av en älskad Änglason. Det svängde, så att säga...

Ett juni, med ett besök av en liten, liten gosse tillsammans med sin mor. Inte ens ett år, men ändå så stor. En blick som få, med en värme för två. Det Miraklet kommer bli något alldeles unikt...

Ett juli, med ett annat besök. En hel familj rullar in, med hund och två Mirakler men inget hemgjort äppelvin. Så fina människor jag har turen - eller vad det kan vara - att få komma nära...

Ett augusti, med årsdag för mannen och jag. Så många år det har hunnit bli tillsammans. Och fort går det när man har roligt... Som en klok man sa: -Det är inte tiden som går fort, det är du som rör dig långsammare... Nu är kantarellerna som bäst. Vi vistades mycket ute i skogarna, där vi fick se allt det vackra som finns runt omkring oss. Det vi borde stanna upp och iaktta lite noggrannare. Tog oss friheten att fira allas vår Sebbeman på hans födelsedag. Kladdkaketårta med tända ljus. Det ni...

Ett september, med allt längre kvällar. Ja, menar att solen börjar visa sin trötta sida, en sida som gör att den bara måste få lägga sig lite tidigare för var kväll som går. Men vem skulle inte vara trött, efter att måsta lysa så länge och ofta över alla. Så gör vi människor, så då får även solen göra det...

Ett oktober, en födelsedag, för den underbaraste glädjespridaren som finns. Och ett provsvar som visade på helt friska bröst. Man kan vara glad över många olika händelser. Som en klok kvinna sa: -Tiden kanske inte läker såren, men man kan lära sig leva med dem. Ja, hon är en klok kvinna, hon M...

Ett november, som även den kom med positiva besked. Ingen spridning av mannens cancerceller. Glädjeskutt! För övrigt så kändes denna månad verkligen omtumlande. Började vänta in den gräsliga december, en månad som ska gå i ljusets tecken, men som jag kommer att se på med mörkare ögon än er andra...

Så kom vi då äntligen fram till december.

Ett december, ett målsnöre för mig. Äntligen är detta året över. Ett år av upp- och nedgång, bak- och framgång, hit- och ditgång... Men som Martin Ljung skulle sagt: -Vi skaaa klara av det...

Så blev klockan sen nyårsafton och jag går ut en stund. Det har gått en timme sedan senaste meningen och klockan har blivit nyårsdag, så medan jag fortsätter skriva så är vi inne på det nya året. Kommer precis in från en nattlig promenad till Minneslunden, där vi tände ljus för de nära som inte längre finns med oss, ja de är med oss, men inte i fysisk form. Det var så vackert där på platsen, tända ljus överallt och tro mig eller inte, men jag såg ett spår i snön, som något lämnat efter sig... Att lämna spår kan göras på många olika sätt. Jag lämnar mina, och du tar del av dem. Du lämnar dina, och jag tar del av dem. Må ni alla få ett riktigt glädjefyllt år framöver. Jag får mitt...



Mrs I



"januari börjar året
februari kommer näst
mars, april har knopp i håret
maj och juni blommar mest
juli, augusti och september
härlig sommar är det då
men oktober och november
och december är så grå"