tisdag, december 11, 2012

Tre år av saknad

Så har dagen gått, den dagen jag gruvat mig inför. Så är det med årsdagar av det här slaget.
Jag gruvar mig, gruvar mig för att jag ska flippa ut.
Nu sitter jag här mitt i natten och är inte ett dugg utflippad...och tänker på sonen som inte fick vara med i livets lek längre.

Ni kan aldrig ana hur det känns. Att kunna känna lugnet och veta att det är jag som har kontroll över mina tankar. Eller kanske mer kalla det för att jag skapar balans och är medveten om de tankar jag skapar.
Berättade för B att jag har honom att tacka för mycket då han lärt mig att använda de verktyg jag föddes med och som var oanvända. Vissa av dem på grund av rädslan att misslyckas.

Han är inte bara min make, han är min mentor och guru på många sätt. Vilken lycka och tur att jag mötte just han den där gången för många år sedan.

Tack Annika och din före detta make, ni gjorde mycket för att sammanföra oss och ni lyckades med råge. Sedan den gången hos er, en sommardag, har vi varit oskiljaktiga.

Nu väntar sängen och en ny ren dag visar sig efter sömnen. Den rena dagen ska jag ägna åt lite småjox, sånt som gör mig glad och därigenom andra i min omgivning. För så är det, den som glad är glädjer andra.

Godnatt alla levande och döda.
Mrs I


"Om du inte hör mig, om du inte gör
Så ska jag sjunga för dig, precis så du hör"
Snö - Laleh

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar