Idag fick jag nåt att undra över igen...
Egen empirisk forskning har visat att:
jag hellre gör det roliga före det tråkiga,
jag hellre skrattar än gråter,
jag hellre är vaken än sover,
jag hellre är mätt än hungrig.
Det tänkte jag på under långpromenaden.
Den började med vind i ryggen,
slutade med vind i magen.
Jag insåg att:
om jag gått mot vinden till från början,
hade jag haft den i ryggen på väg hem.
Det leder till att mina vandringar bör likna en åtta, 8.
Hur jag sen väljer att gå, det är en annan fundering.
Ibland i lovart, ibland i lä.
p.s
Om jag någon gång, i någon tid överhuvudtaget
har varit innehavare av hjärnkapacitet,
då tappade jag den definitivt idag i blåsten.
Helt tom...
Kram I
var vänliga mot folk du möter när du är på väg uppåt,du möter dom när du är på väg neråt igen
SvaraRadera