husmanskost

Ja, jag vet! Jag borde skriva om min MP3-spelare. Men det kom lite ivägen.

Igår, när middagen skulle ordnas, så tog jag ut köttfärs ur frysen. Hade lite nypotatis som behövde ätas upp.
Kom att tänka på att jag gör en ugnsrätt av dessa ingredienser.
När jag så står och skrapar pärena, så kom jag osökt att tänka på en liten historia från det förgångna.
Då salig sonen Sebastian var i livet, hände det lite av varje, många berättelser finns från dagistiden.
Här är en liten sådan.

Sebastian, 3 år, hämtas hem från Prästkragens daghem. Detta är året 1987.
Som brukligt är, så frågar jag honom när vi är hemma vilken mat de ätit på dagis.
Han svarar lite osäker i rösten,
-Målahetepalt...
Jag funderar en stund och undrar vad det kan vara för maträtt...
-Vad sa du att du hade ätit, sa du?
-Målahetepalt...
-Okej, vad gott! måste jag ju svara den lille stackaren.

Jag tar telefonen och ringer i smyg till dagisköket.
Så får jag svar på vad de ätit, de små liven.
Och det är förståeligt att barnet inte visste riktigt vad han ätit.

Han hade ätit Fåraherdens paj - ganska likt Målahetepalt - i alla fall om man är 3 år.
Sedan dess har vi ätit Målahetepalt många gånger.
Det blev den rätten igår med, med den skrapade nypotatisen och köttfärsen som bas.

Jag borde frågat Sebastian vad det var i maten han ätit istället för själva maträtten.
Det hade han nog klarat bättre och jag hade kunnat lista ut vad den hette.

Ja, så blev det igår för oss som fortfarande är i livet.
Han lämnade många spår efter sig den älskade unga mannen.
Många som gör livet betydligt behagligare att leva.
Jag önskar att han visste hur mycket han betydde för så många, och att han lever vidare i oss...


Mrs I

"ett barn ska jag ha när jag blir stor
med smala ben och med mjuka skor
små vassa tänder och skära händer
och mage som en sockertopp"