under över alla under

Under har skett... min lillvän lever igen. Ja, jag talar om min mp3-spelare.
Han har händiga händer min hängivne husherre. Tro´t om du vill eller inte, igår när det var dags att säga godnatt, så säger min käre make med vänlig stämma
-Jag har fått liv i din lille vän.
-Men han är ju stendöd. Jag har ju själv sett att han är borta för alltid.
-Nja, så enkelt är det inte. Det som verkar vara borta är inte alltid det, min kära.
-Ja du B, vad gjorde jag utan dig? Men varför kan du inte använda dina händer till att väcka liv i S? Jag vet att det inte är möjligt, men jag kostar på mig frågan ändå.
-Ja du I, de räcker bara till för det som innehåller elektronik, men nu tror jag mej veta vad felet är. Jag ska överraska dig en dag med att du aldrig mer ska behöva använda kryoteknik för att låta din andre leva. Han ska få den bästa vård han kan tänkas behöva.
-Ja, jag lovar att vara mycket rädd om honom även i fortsättningen. Men när han är slut, ja då släpper jag taget. Hans tid är nog ändå ute snart. Ska njuta av honom varje dag, så länge han vill stanna hos mig.

Så i fortsättningen hoppas jag att jag inte ska behöva skriva om eller informera om läget vad gäller min lille vän. Han den andre.

Nu till nåt helt annat. Godnatt! Ska en sväng förbi frysskåpet först...

MrI

"How many special people change?
How many lives are living strange?
Where were you while we're getting high?"

Ja, min vän det kan man fråga sig. Var var vi då?